ETT ISKALLT HAT

Grattis till alla med namnet Alexander idag. Namnet får mig att tänka på den storslagna långfilmen: Fanny och Alexander som skrevs och regisserades av Ingmar Bergman. Ett drama som har allt man kan tänka sig i känsloregistret. Alla minns vi väl de överdådiga julfirandet i filmens start?!

"Fanny och Alexander är en storslagen älskad klassiker och en hyllning till teatern och fantasin.

Familjen Ekdahl firar som vanligt en praktfull jul hemma hos farmor Helena. Året är 1907 och den färgsprakande och teatertokiga familjen planerar att sätta upp Hamlet på stadens teater.



Under en repetition faller sonen Oscar ihop. Hans liv går inte att rädda och tillvaron slås i spillror för hustrun Emilie och barnen Fanny och Alexander. Emilie gifter snart om sig med biskop Edvard Vergérus och flyttar tillsammans med barnen hem till honom. Biskopen är en mycket sträng styvfar och Alexander visar öppet sitt hat.

En isande kall replik jag minns väl från filmen är:

- Tror du att vi leker Alexander?
– Jag tror att biskopen hatar Alexander. Det är vad jag tror.

Emilie vill skiljas men Edvard vägrar. Familjen Ekdahl ­bestämmer sig för att ta saken i egna händer; Emilie och barnen måste räddas från biskopsgården."

Ja, och det är ju något som bara måste göras när man ser att barn far illa, reagera alltså och hjälpa till att få dem att må bra. Själv har jag gjort en liten hjälpande insats idag på IKEA, genom att skänka 10 kr till UNICEF.

Alla bäckar små...och förra året lyckades kunderna på de olika varuhusen runt om i världen skramla ihop 114 miljoner till världens barn.

Kör den gamla underbara Band Aid julsången för att påminna om att alla har inte julmat på sina tallrikar så här års: "Feed the World" !

SLUKAD AV HAJAR

Förra veckans spökmaränger har här iklätt sig en annan skepnad, tomtar. Jag såg tidigare idag att man i Uddevalla centrum börjat hänga upp julbelysningen och på IKEA hade de tagit fram en hel avdelning med julpynt, så uppenbart är det hög tid att tänka på jul och julbord!


Det är dessvärre lite trögt att få folk och företag att boka julbord än så länge i år, varpå jag som redare och verkställande direktör för Skärgårdsbåtarna känner en viss oro.


Eller ska jag vara helt ärlig känner jag en slags hjälplöshet, en frustration att;



ej klara av att nå ut till nya och gamla kunder med budskapet att vi serverar vällagad, god, traditionell julmat ombord vid kaj från byssan ombord på m/s Byfjorden.

Denna olustiga vanmakt infinner sig nog hos gemeneman emellanåt av olika anledningar. Den totala känslan att man inte kan göra något att situationen.

Kan tänka att de som är akvarieansvariga för världens största akvarie i Dubai, kände en viss olustkänsla, stor vanmakt, på gränsen till panik,
när de för några år sedan fick en spricka i akvariet som rymmer tio miljoner liter vatten och 33 000 havsdjur.




Men med expertis och målinriktad hjälpinsats lyckades de vända denna kommande katastrof till en lyckad reparation och en erfarenhet att det mesta löser sig.

Även om det ett kort tag såg ut som om de skulle slukas av vattenmassorna och dess invånare, så blev det ett lugn och lyckligt slut på den historien.

 

Och vad lär vi oss av det, allt är inte alltid vad det ser ut att vara och att även om det finns hajar, blir inta alla uppätna och att ingenting är omöjligt!

 

Med det vill jag passa på att önska er en god eftermiddag med Peter Gabriel och Kate Busch: "Don't Give Up" från 1986.