LÅNGVARIGT FLIRTANDE

Jag har funderat lite gällande m/s Byfjordens ihållande kärlek till Käringön. Kanske består de starka känslorna till ön för att hon, båten alltså, aldrig stannar så länge, utan får längta till nästa återseende?



Foto: Claes Thorberntsson



Man kan misstänka att m/s Sunningen hyser liknande känslor för Gustafsbergsområdet, som m/s Byfjorden gör för Käringön.

Fast hon inte riktigt får till det på samma vis, med en längre påhälsning vid en fast brygga ett par timmar mitt på dagen. Utan det är och förblir bara kärlek på distans.





Hon spanar på den tilltänkta på håll varje dag och försöker komma så nära som möjligt med bordläggning och köl, och smeker lite lätt med stäven vid bryggan dag efter dag efter dag, men kommer aldrig vidare, som en långvarig flirt liksom.

Att hon håller Gustafsberg kär kan man förstå. En plats som andas rikedom, erfarenhet, stolthet och charm med ett pampigt, resligt resident som blottar sig mellan lummiga träd. 

Onekligen egenskaper som man lätt kan falla för!

Det stora stenhuset väcker nyfikenhet hos många passagerare som reser med m/s Sunningen och dess historia är lång och vacker.

I korta drag lyder den så här:






Huset uppfördes 1897, och ersatte då grosshandlaren och redaren Anders Knape Hanssons trähus som uppförts under 1700-talet senare hälft. Anders hade låtit starta Sveriges första internatskola här för 'behövande bohuslänska gossar', tillsammans med sin fru Catharina Hegardt.

Barnhusstiftelsen lät även uppföra ett varmbadhus, på den redan populära platsen för att dricka brunn. Herr Carl von Linné rekomenderat detta stället, som "en behaglig ort" redan 1746, då platsen ännu hette Baggetofta men det är en helt annan historia.

//Linda

KÄR OCH TROGEN

M/S Byfjorden håller Käringön kär och har varit den trogen sedan 1968, då hon startade sin trafik från Uddevalla dit. Hmm...om man återkommer gång på gång på gång i 43 år utan att tröttna, måste det väl betraktas som riktigt sann och ärlig kärlek!?


Isackesund, Käringön första hamn,1968
Fotot tillhör Bohusläns Museum

Ön fick fast bosättning redan 1596, och idag bor här ca. 100 personer åretrunt. Av öns 200 hus är 180 byggda före 1920 vilket har medverkat till att göra ön till den kultur och turistattraktion den är idag.

Andra sevärdheter är förutom de pittoreska husen, den fantastiska utsikten mot Måseskär, kyrkan, lotsutkiken och Isackesund.

I fotot: Jan Ekstam, Peter Grahn, Lisa Öhberg

Här passar personalen på att ta igen sig en stund vid stoppet på just Käringön, och fyller på sitt energiförrådet.

Kocken Fredrik är angelägen att både besättning och passagerare får god vällagad mat om dagarna.






Har du ännu inte åkt en dagskryssning med m/s Byfjorden i sommar, kan jag glädjande meddela att vi kör tisdag till Smögen, onsdag till Lysekil och torsdag till Käringön nästa vecka med.

Välkomna ombord!

önskar
Linda

HOPPFULL MEN MAKTLÖS

Idag går m/s Byfjorden till Käringön. En underbar plats att vistas på med spännande historia och en bedårande vacker havsutsikt, med obruten horisont. Vacker vy i alla väder, som kan bjuda på stor variation. Kav lugnt vatten kan ge en lugn trygg känsla medans hetsigt, vilda, smått ilskna vågor kan sprida en förnimmelse av maktlöshet.

Käring som väntar....

Den maktlösheten kände säkerligen kvinnfolket och barnen av, när männen gav sig iväg på fisket här på ön förr i tiden. För vädret rådde man lika lite på då som nu.


Ej heller fanns teknisk utrustning för att varnas för grynnor och grund och inte fanns det några mobiltelefoner att förmedla sig hem på, eller för att kalla på snabb räddning om så behövdes.


Maktlöshet är en otäck känsla som inte bara kan uppstå när det gäller vädrets makt, utan kan även förekomma i osunda kärleksrelationer och inte minst vid obotliga sjukdomar.

Tro, hopp & kärlek

Fast trots maktlösheten tappade kvinnorna och barnen då, sällan tron om det bästa och hoppet att få återse sina kära pappor, makar, söner.

Så gjorde man då och så gör människor än idag, tror och hoppas alltså och det ligger kanske någon sanning i:

Mister man hoppet, så mister man allt!

//Linda

P.S: Bjuder här på Lisa Ekdahls låt om makt...

KOMPLIMANGER OCH BERÖM

Det är omöjligt sa tvivlet, Det är farligt sa rädslan, Det är onödigt sa förnuftet,
Prova ändå viska hjärtat

Läste den här tänkvärda raderna på en väns statusuppdatering på Facebook och tyckte att de var fina.

För visst är det ju så att ibland gör vi inte vissa handlingar för förnuftet stoppar oss, eller så avstår vi för rädslan kommer krypande, eller så tvivlar vi på oss själva att vi ska klara av det. Därav missar vi kanske en del upplevelser som skulle få våra kalla frusna hjärtan att bli mer kärleksfulla mot varandra.
För jag tycker att det är så, vi människor måste börja visa mer omtanke mot varandra. Lära oss att ge komplimanger och beröm.

Beröm är något som de duktiga tjejerna och killarna som jobbar på Skärgårdsbåtarna får ofta för sitt trevliga bemötande och sin snabba service. Det är jag stolt och glad över!

//Linda

KÄRLEK, KÄRLEK, KÄRLEK

Love (engelska), kjærlighet (norska), liebe (tyska), 사랑 (koreanska), amor (spanska), maitasuna (baskiska), amore (italienska), rakkaus (finska), αγάπη (grekiska), szerelem (ungerska), eshgh (persiska), àst (isländska), Любовь (ryska), liefde (afrikaan), dashuri (alban), սեր (armenska), kjærlighet (danska), sevgi (azerbajanska), प्यार (hindi), renmen (haitiska), 热爱 (kinesiska), cinta (indonesiska), ljubav (kroatiska), љубов (makedonska), mīlestība (lettiska), amour (franska), ความรัก (thailänska), armastus (estniska), miłość (polska), cinta (malayiska), pag-ibig (philipinska), ভালবাসা (bengaliska), amor (latin), љубав (serbiska), dragoste (rumänska), láska (tjeckiska), liefde (hollänska), agape (lettiska), நேசிக்கிறது (tamil), upendo (swahilii), ljubezen (slovenska), 愛 (japanska), meile (litauiska), მიყვარს (georgiska), amor (portugiska), любов (ukrainska), aşk (turkiska), liwa (polska), tình yêu (vietnamesiska), láska (slovenska), szerelem (ungerska).

Tänk att det fnns så många ord för en och samma känsla, och tänk om fler hade vågat visa och känna denna. Jag vill dela lite kärlek till alla er som läser min blogg, det gör mig glad och det gör att jag vågar och vill fortsätta att reflektera.

Så: kokärorlolekok (sjörövarspråket) till er alla som gillar bloggen & att vistas på havet!

//Linda

P.S: Idag går nästsista kryssningen för säsongen, med m/s Byfjorden till vackra Smögen. D v s att tisdag nästa vecka är sista chansen för i år att kryssa med Skärgårdsbåtarna i Uddevalla till den populära bryggan.

MARELD & STJÄRNSTOFT

Känns nästan magiskt, måndag idag igen.

De flesta magiska fenomenen, i naturen i alla fall, har ju en naturlig förklaring, dessvärre eller dessbättre? Mareld som jag skrev om igår är ju ett sådant där magisk ögonblickshändelse som är kortvarig, förblindande vacker och som väcker en oförklarlig nyfikenhet:

Ifall hela havet kommer gnistra likt älvan Tingelings stjärnstoft, om man hade förmågan att beröra hela ytan? Det är kanske just det som framkallar den där magiska känslan, det korta förnimmelsen att ej kunna styra över fenomenet eller förstå orsaken?




Men beträffande mareld, detta gnistrande turkosa sken, så är det ej magi utan ett litet plankton Dinofalgellat, som börjar lysa när det känner sig hotat av ex. småfisk för att locka till sig rovfiskar.

Vilket dämpar magins roll, men kanske inte stillar nyfikenheten att få veta mer?

En annan människa som ställer sig en rad frågor är Lars Winnerbäck i den, idag, passande låten Mareld.

Oerhört vacker melodi och text som avslutas så här:

Jag hade massor av idéer

Jag hade vägen klar

Jag hade tusentals frågor
och tusentals svar
Tyst ligger vägen

i rödbrun rost
Det är som mareld i havet
Som allahelgonafrost

Men som tur är det långt till allahelgonafrosten, alla skärgårdsbåtarna går på sina reguljära turer minst en vecka till. Och både m/s Byfjorden och m/s Sunningen kör turer långt in i september.

NU njuter vi av sommaren så länge det bara gå!

//Linda

MELLAN HIMMEL OCH JORD

Igår underhöll DIGGILOO - gänget på ängen vid Bokenäsets Motorpark. Den som nog fick mest uppmärksamhet var Thomas Di Leva.


Denna underbart modiga man som alltid bär färgstarka klänningar på scen.


På frågan varför han bär just kaftan svarar Di Leva: "Den symboliserar enhet... en enhet mellan himmel och jord. Kroppen blir så fri."

Fast jag greppar inte riktigt det svaret och frågan förstärks på något vis när han sjunger: Vad är frihet?

Di Leva får mig och tänka andligt lugn och mystik och färgglada kläder likt en regnbåge.

En regnbåge är ett optiskt, metrologiskt fenomen som uppträder som ett ljusspektrum i form av en båge på himlen då solen lyser på nedfallande regn.


Regnbågens mångfärgade spektrum startar med rött ytterst och lila innerst. De övriga färgerna från rött till lila är orange, gult, grönt och blått.


Vissa kan även se indigo och andra nyanser. Att indigo ofta ingår i den "officiella" uppräkningen av färger, sägs bero på att siffran sju historiskt setts som särskilt speciell och lite magisk.

Vid mycket få tillfällen kan en regnbåge även uppträda på natten under liknande väderleksförhållanden och med mycket starkt månsken.

Ett annat näst intill magiskt ljusfenomen, som uppträder om natten så här års är: mareld. Kan vid tursamma kvällar njutas ombord på m/s Byfjordens i dess kölvatten under skaldjurskryssningarna som pågår en bra bit in på hösten!

//Linda