NY RESANDEANLEDNING FÖR SKÄRGÅRDSBÅTARNA

Foto: Maria Elned

Jag gick en skön morgonpromenad längs Strandpromenaden ut till ljuvliga Gustafsberg och tänkte mest hela tiden på det jag läste i Bohusläningen igår.



Att konstverket på Kungstorget ej kommer att byggas, och det är med blandade känslor jag skriver det.






En del av mig känner mig besviken, då det ju är trist att se att någons beslut hävs och att det blir inget av den lilla medborgardialog som fördes innan tjänstemän och politiker fattade beslutet om vilken konstnär de ville anlita för utsmyckningen.

En annan del av mig jublar då jag tycker att ska man göra något ska man göra det ordentligt!Johan och Paula Stalfors på Formelle är två visonsrika människor som jag har glädjen att känna. De tog redan 2009 fram ett förslag på hur man skall förstärka Uddevallas maritima själ i form av: Strandpromenaden etapp 2. Det är sannerligen något ordentligt det!

Tänk bara vilken möjlighet för ökad aktivitet i området, en spång med sandfria solbäddar, en mussel/ostronbar och en havsnära bastu!





Och då kanske Uddevalla äntligen kan bli den där attraktiva staden i Sverige som har segling som ett ämne i skolan, frivilligt dock men helt möjligt.

Så sammanfattningsvis vill jag säga: - Bygg nytt för att möjliggöra för nya verksamheter att etablera sig och utvecklas till nya besöksmål.


Att man sen kan åka skärgårdsbåt till dem gör ju inte saken sämre!

KÄRT ÅTERSEENDE

Ett kärt återseende drabbade mig igår. Jag måste erkänna för er alla, jag gillar verkligen snö. Speciellt när den är så där vit och orörd som den var just när den föll.

Lätt var den att skotta och vackert la den sig på träden så idag är det inte alls lika mörkt och grått även om solen fortfarande lyser med sin frånvaro. Och har ju så gjort mest hela detta året.

Foto: Bohusläningen

Den kanske sparar sin närvaro till vårmånaderna som närmar sig med stormsteg.

Idag har jag bokat in de första blivande studenterna på en av balbåtarna som går från Uddevalla vill vackra Gustafsberg i slutet av maj för umgänge i balklädsel i socitetsmiljö med dans och god mat.

Härliga minnen att få och bära med sig.



Minnen och kära återseende har vi ju alla från olika platser ihop med olika människor. Många som är uppvuxna i Uddevalla har helst säkert varit på Emaus Lantgård som barn och skaffat sig minnen därifrån. Passerat det gula fina huset med snickarglädje och spännande snirkliga smidestrappa på dess veranda på väg till stallet för att klappa kaniner och ta en ridtur på ponnyhästarna.

Foto: Bohusläningen

Just detta hus, kallat Gula Villan vill man nu riva, vilket jag personligen tycker är katastrof. Ett kulturminne från mitten av 1800-talet. Uddevallas första landeri, stiftat 1696. Hela huset andas historia, om än mycket rusig sådan, med barnamord och en riddare utan huvud.

Men tänk vad spännande det skulle vara att bygga på den historien och låta folk bo där och uppleva spökerierna, om man nu vill tro på återseende av gamla vålnader...

MORD OCH RUSKIGHETER

Här i Bohuslän regnar det och ruskar ordentligt idag. Typiskt höstväder skulle man väl kunna benämna det. På tal på rusk, läste jag att lokalguiden och folkbildaren, Stefan Bergendahl ska berätta om "Mord och ruskigheter" i brasans sken på café Snäckan på höstiga Gustafsberg, nu på torsdag 24 oktober kl 18.00.

Gustafsberg: Foto: Uddevallabloggen

Ruskigt rimmar ju på snuskigt och här kommer en lite halloween-inspirerad småsnuskig bild på hur fel det kan bli när man särskriver vissa ord!

SINNE FÖR GODA AFFÄRER

Goda affärer krävs ju att man gjort för att kunna göra vissa val i livet, ex. vilken champagne man har råd att välja att dricka.

Att göra det där medvetna valet som "Gula änkan" gjorde orsakades nog av mod eller kanske ren överlevnadsinstinkt eller ett stort sinne för goda affärer.




Förutom champagnehuset Veuve Clicquot (grundat 1772) som nämndes i fredags finns det ju fler gamla och kända så som:

Några andra kända champagnehus följer här:

• Bollinger grundat 1829
• Lanson grundat 1760
• Moët & Chandon grundat 1743
• Pol Roger grundat 1849
• Pommery grundat 1858
• Ruinart grundat 1729, världens äldsta renodlade champagnehus
• Taittinger grundat 1734

Det äldsta grundades  alltså 1729, och det var exakt amma år som lät man här i Uddevalla, lät stadsläkaren Jacob Boëthius, ta prover på Baggetofta hälsokälla (numera Gustafsberg) för att få veta att vattnet i denna var rikt hälsobringande!

Och mycket glädjande visade det sig vara det. Vilket ledde till att denna plats blev ett resmål som societeten besökte för att må bättre. Man kan påstå att de gjorde ett medvetet val att förbättra sin hälsa.

Vill man idag till en rimlig summa också besöka Gustafsberg och ta hand om sin kropp å själ kan jag rekommendera att anmäla sig till Strandjoggen 6 juni i år.

Gratis skärgårdsbåt åker man tillbaka till Uddevalla efter målgång. Kanske vi ska ha lite kyld champagne i lasten den dagen för de som vill göra ett medvetet val denna dagen eller fira något eller någon!

//Linda

P.S: Jag som redare kommer definitivt att finna någon anledning att fira denna dagen, som ju också är Skärgårdsbåtarnas Dag här på Västkusten, Bohuslän. D v s gratis båtturer hela dagen och överraskning till de 100 första barnen som reser med vuxet sällskap!

NÅGOT UTÖVER DET VANLIGA

12 februari och idag är det semledagen och internationella pannkaksdagen så heter man Evelina blir man med stor säkerhet firad sött. Namnet Evelina kan vara en diminutiv form av Eva och betyder därför "det lilla livet", men det kan också härstamma från det keltiska Aibhlin, som betyder "vänlig".




Angenäma betydelser på ett namn, säkert hade hon den där taturerade Evelina som Peter Le Marc promenerade med mellan Lyckorna och Ljung en sommar dessa och fler där till. För lyriken antyder att hon var/blev något/någon utöver det vanliga för denna mannen.

"Hej, Evelina

Har du kvar din röda ros på ditt vänstra skulderblad?
Väntar du ännu
Precis som jag

Du var den vackraste kvinna som gått i regn utan skor
Mellan Lyckorna och Ljung
Gud, vad vi skrattade och svor
Du brukade kalla mej din prins
Fast du visste väl att jag bara var en servitris son..."

Tänk vilken bra marknadsföring Ljungskile med omnejd fick de året denna spelades flitigt på radion. Den gamla "socknen" Ljung är väl idag mest känd för sin fina kyrka vid vattnet.

Många brudpar har gift sig i den och sedan tagit m/s Gustafsberg II till Gustafsberg för att fira bröllopsfest.

Trevligt arrangemang må jag säga!


Vissa förknippar kanske Ljungs kyrka med det spännande projektet "Nutida pilgrimer" som Svenska Kyrkan i Ljungskile varit med att arbeta fram.

Ordet pilgrim får mig att tänka på pilgrimsmusslor. Mmmmm, det hade ju inte varit helt tokigt denna onsdag med en god örtsoppa med en grillad mussla till middag och till efterrätt en god semla från Einars Konditori, så här på semledagen.

Inte helt omöjligt att det blir så idag.

//Linda

BOT PÅ ÄLSKOGSKRANKHET

Är det någon som missat att Uddevalla var en av destinationerna de tävlande i "På Spåret" skulle kunna i helgen? Många är de som redan bloggat om detta, Nils på Destination Uddevalla och Gunnar på Uddevallabloggen bl a.

Lägg märket till skärgårdsbåten  0:42 min in i klippet!

Jag vill ej vara sämre med att sprida denna fina bonusfråga om Gustafsberg här i Uddevalla, och den sköna nationalskalden Esaias Tegnér, som skrev underbara verk på 1800-talets början. Beskriven som en smått sinnessjuk man, mycket kärlek- och älskogskrank och blev långt upp över öronen och långt ner i byxorna förälskad i kvinnor runt omkring sig. Kanske var det, som han försökte bota, när han besökte Gustafsberg?

Så här kunde det i alla fall låta, när han var i den sinnesstämningen, en strof ur "I hennes hem" följer här:

.......Man tadlar oss, man vill oss skilja,
Och skvallret måste ha sin gärd:
Men bliv ej rädd, min bleka lilja,
Jag vet vad hopens dom är värd.
Tro ej, att den förstår ett hjärta,
Som du dock en gång mitt förstod;
Det ges ej glädje utan smärta,
Och kärlek finns ej utan mod......
Önskar Er alla, med dessa sanna? smärtsamma, insiktsfulla Tegnér ord, en solig dag full med kärlek! ♥

//Linda

LYSANDE TIDER

Uddevallalykta

Tänker på det jag avsluta inlägget med igår: att vara rädd om. Det måste vi i första hand vara om oss själva och om varandra men ibland även om ting.

Detta har man varit om gatlyktorna på både Jakob Trahnsgatan och Stora Hellevigsgatan.

Svarta kraftiga lyktstolpar i gjutjärn, med Uddevalla stolt ingjutet i den raka delen under lyktglaset! Snyggt tycker jag!

Inte för att jag har rätt att dömma vad som är snyggt eller fult, rätt eller fel, snabbt eller långsamt, klokt eller galet, modigt eller fegt. Men just i detta fallet känns designen av dagens gatlyktor så mycket fegare än de från förr.






Så jämför man Uddevallalyktorna och den som står vid entréen till vårt rederikontor i Södra Hamnen.....

.....mot dagens modernare gatlyktor, så kan man ju lura på om det har med mod att sticka ut att göra eller att välja det som är mest praktiskt och lätt att byta ut. Det är, tråkigt nog, ofta vi gör val av det slaget i livet.

Jag är glad att ledningen i Skärgårdsbåtarnas styrelse inte valt den vägen, utan har vågat att satsa på våra fina gamla skärgårdsbåtar trots att reservdelar kan vara trixiga att finna och glasrutor, plåtar, räckverk och andra detaljer kunde varit lättare att byta ut om de funnits fler av samma sort.

Men det är ju här som charmen och trivseln i en stad kommer in, att de är finns gatlyktor och skärgårdsbåtar kvar från 1800-talet att veta om, vara stolt över och visa upp, för dem som ännu ej funnit dem!

//Linda

P.S: Tog båten m/s Sunningen till Gustafsberg häromdagen, för en promenad längs Strandpromenaden in till stan och fann glädjande dessa gatlyktor i viken vid Sörkullen. Nya fast i en tilltalande mjuk design som passade in i miljön må jag säga!

LÅNGVARIGT FLIRTANDE

Jag har funderat lite gällande m/s Byfjordens ihållande kärlek till Käringön. Kanske består de starka känslorna till ön för att hon, båten alltså, aldrig stannar så länge, utan får längta till nästa återseende?



Foto: Claes Thorberntsson



Man kan misstänka att m/s Sunningen hyser liknande känslor för Gustafsbergsområdet, som m/s Byfjorden gör för Käringön.

Fast hon inte riktigt får till det på samma vis, med en längre påhälsning vid en fast brygga ett par timmar mitt på dagen. Utan det är och förblir bara kärlek på distans.





Hon spanar på den tilltänkta på håll varje dag och försöker komma så nära som möjligt med bordläggning och köl, och smeker lite lätt med stäven vid bryggan dag efter dag efter dag, men kommer aldrig vidare, som en långvarig flirt liksom.

Att hon håller Gustafsberg kär kan man förstå. En plats som andas rikedom, erfarenhet, stolthet och charm med ett pampigt, resligt resident som blottar sig mellan lummiga träd. 

Onekligen egenskaper som man lätt kan falla för!

Det stora stenhuset väcker nyfikenhet hos många passagerare som reser med m/s Sunningen och dess historia är lång och vacker.

I korta drag lyder den så här:






Huset uppfördes 1897, och ersatte då grosshandlaren och redaren Anders Knape Hanssons trähus som uppförts under 1700-talet senare hälft. Anders hade låtit starta Sveriges första internatskola här för 'behövande bohuslänska gossar', tillsammans med sin fru Catharina Hegardt.

Barnhusstiftelsen lät även uppföra ett varmbadhus, på den redan populära platsen för att dricka brunn. Herr Carl von Linné rekomenderat detta stället, som "en behaglig ort" redan 1746, då platsen ännu hette Baggetofta men det är en helt annan historia.

//Linda

KROSSAT HJÄRTA

I fönstret på rederikontoret i Gamla Badhuset i Uddevalla, står en porslinsblomma och blommar och trivs. Porslinsblommor har odlats i Sverige sedan sent 1800-tal.

Det var ju även då som m/s Gustafsberg II byggdes på Göteborgs Mekaniska Verkstad för att frakta fina socitetsgäster till sommarparadiset Gustafsberg.

Kanhända känner hon en slags släktskap med sin sekelskiftsvän vid kajen, och därav trivs så bra i mitt fönster frk. Hoya carnosa ?

Släktet Hoya tillhör familjen Asclepiadoideae. Hoyor växer vilt i Indien, Polynesien, Kina och Australien. 

Vincetoxicum hirundinaria

I Sverige finns en viltväxande släkting som heter tulkört. Denna växer bl a här i Bohuslän i klippskrevor, och anses vara en hotat art varpå man ej ska plocka den. Tur kanske att den är giftig!

Även om hon, porslinsblomman, nu blommar och trivs, så kan jag inte låta bli och lägga märket till de små klara nektardropparna som likt tårar glittrar i dess blomställning.

Tänk om hon längtar efter någon?

Eller bär hon måhända på kärlekssorg? Kankse har hon någon gång blivit lämnad, fått sitt lilla blomhjärta krossat och har svårt att glömma...

O därav nu smärtsamt fäller dessa nektartårar för hon blev påmimd om sin olycklig kärlek, när jag höjde volymen för Sophie Zelmani som sjöng I'd be broken ♫.


//Linda

REKORDSKJUTS

Wow, vilken bra start på veckan!

Rekordbesök fick min blogg via uddevallabloggen.se igår och jag tackar varmt för den skjutsen. Tack! Kul att så många är nyfikna och tar del av mina reflektioner.

1 504 nyfikna barn o vuxna fick gratis skjuts med Skärgårdbåtarna på Nationaldagen till och från Gustafsberg. Denna unika kulturrika plats. Det är rekordmånga och fantastiskt kul!

Gustafsberg
foto: archipelago.se

 Tänk om alla hade passat på att köpa sig ett säsongskort!

Då hade de lyckliga kortägarna kunnat åka gratis hur många turer som helst, me' "100 åringarna" m/s Gustafsberg II och m/s Sunningen i sommar.

Eller i alla fall efter man åkt fyra rundturer eller fem gånger t o r till Gustafsberg från Uddevalla och fem Ljungskile och Ulvön för en njutbara luncher iland.



Jag skulle vilja påstå ett det är en sann kulturgärning att köpa säsongskortet, även om man vet att man inte kommer åka så mycket båt man vill och orkar då det faktiskt ingår i priset.

Tänker så här; att det skulle kunna liknas med att vara stödmedlem i en förening. Just denna skulle man helt hjärtligt kunna kalla: "Skärgårdsbåtarnas vänner".

Motivet på säsongkortet kommer att variera från år till år, och kan bli små historieberättare för barn och barnbarn i framtiden laddade med söta & salta minnen.

Säsongskortet 2011

Säsongskorten säljs på Uddevalla Turistbyrå och ombord på skärgårdsbåtarna. Kanske kan det inbringa ytterligare ett rekord innan veckan är slut.

Hoppas, hoppas!!!

//Linda