Hipp, hipp, hurra för Agda och Agata idag. Namnsdagar firas för lite i Sverige tycker jag eller rättare sagt det firas för lite överhuvudtaget så här års. Finland vet bättre, idag firas där Runebergsdagen - nationalskalden Johan Ludvig Runeberg (1804-1877) har där i hemlandet, fått en egen dag att hedras och hyllas på.
Herr Runeberg levde ju under nationalromantiken och har bland vissa kretsar utsetts till den, som har skrivit en av de vackraste kärleksdikten som hittills blivit skriven:<
Fader, vet du vad det är att älska?
Har du famnat en fröjd en gång,
ljus som himlen, yppig och rik som jorden,
och som båda blommande utan gräns?
Vad jag varit blev mig som en skugga,
blek den glans, jag i hoppet sett.
Segrar, vunna redan, och segrar, drömda,
allt var tomhet blott mot den stund, som var.
Dessa rader kommer ur "Femte sången" från verket Kung Fjalar. (1844). Underbart vackert! Några år senare skrev han "Fänrik Stål sägner" och i den finns en av mina favoriter, som börjar så här:
Till flydda tider återgår
min tanke än så gärna,
mig vinkar från förflutna år
så mången vänlig stjärna....
Funderar på om redaren Johan Alrik Johansson och hans familj och vänner satt på trappan på den magnifika mangårdsbyggnaden på Bassholmen i Bohuslän och läste Runebergs verk just den sommaren som han ärvt hemmavet Bassholmen år 1882.
Visst längtar man starkt till sommaren när man ser både bärtårta och den blå, blå himmel...och visst är det något visst med att längta...starkt som stål på något vis....
//Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar