MOMENT 22

Idag är det 222 dagar kvar på detta året. 22 dagar kvar till 13 juni och dax för högsäsongs-turlistan för m/s Sunningen med hela åtta avgångar/dag ut på fjorden från centrala Uddevalla.

Hmmm...22 får mig och tänka på Moment 22, som i dagligt tal används uttrycka ett slag dödläge, ex. "för att hitta mina glasögon behöver jag mina glasögon" eller för att beskriva en paradox.

En paradox är ju en oöverenstämmelse mellan vad en teori utsäger och vad sunda förnuftet förväntar. Förekomsten av paradoxer hos en teori är förstås besvärande, men undviks ofta genom att inta positionen att sunda förnuftet formats av hur saker ser ut att vara, och inte av hur de egentligen är!


Pinocchio, känd lögnare

 Filosofins mest välkända paradoxer är lögnaren.

Lögnaren har ett otal formuleringar som löper över ett eller flera påståenden. I sina enklaste formuleringar ex. "Denna sats är falsk" eller "Jag ljuger nu" uttrycker påståendena referens till sig själv - en s k självreferens.

Påståendena "Nästa påstående är sant" och "Föregående påstående var falskt" kan vara sanna var för sig, fast inte i kombination. De refererar till varandra och uttrycker en cirkelreferns.

Det är emellertid inte självreferensen eller cirkelreferensen i sig som skapar själva motsägelsen, ty ex: "Denna sats är sann" är också självrefererande men inte självmotsägande.

Paradoxen får därför konsekvenser för begreppet sanning. Då den står i motsättning till idén att ett påstående är antingen sant eller falskt. De vanligaste förklaringarna av vad påståendet/påståendana beskriver är:

1) "varken sant eller falskt", 2) "både sant och falskt" , 3) "saknar mening".

Något som ibland kan kännas som den saknar mening, är väntan. Man får stundom påminna sig om den gamla klyschan:

"Den som väntar, på något gott väntar aldrig för länge"

Solvarma, nyplockade jordgubbar är definitivt en sådan sak som är väl värt att väntas på.

Önskar en trevlig start på veckan!

//Linda