Fullmåne, storm och regnoväder gjorde min nattsömn till en drömfylld historia. Drömbilder kan sannerligen vara väldans märkliga.
I natt drömde jag att en vägg hemmavid plötsligt öppnade sig och där fanns en rödmålad, snirklig trappa. Denna ledde upp till ett våningsplan där möblerna svävade omkring och röster hördes fast man ej såg några personer.
Och NEJ jag hade ej druckit något skumt innan sänggåendet ej heller ätit några svampar eller annat, inte sett på Skönheten och Odjuret med talade ljusstakar och annat vilket man ju lätt kunde tro och sagt att denna mystiska dröm kunde härstammat ifrån.
Fast det sägs ju att våra drömmar vill berätta något för oss, att vårt undermedvetna försöker att göra oss medvetna om något vi ej vill, vågar, orkar inse ibland.
Så jag får väl helt sonika försöka finna mig i att denna drömmen ville säga till mig att;
ge inte upp, kämpa på, klättra vidare, snart är julen över och regnrusket och eventuell snö och kyla kommer ge med sig. Och vårsolen kommer komma tillbaka så som den gör varje år och ger hopp om sommar och värme.
Nä, fy nu har jag gnällt av mig och tror bestämt jag får spela lite ljuva juletoner och försöka komma i klä-granen-, lacka-paket-, griljera-skinka-stämning. För nu är det ju BARA en vecka kvar till dagen före dopparedagen. Så här kommer kanske den bästa jullåten som gjorts: Fairytale of New York.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar